Tankar om en tid för två år sedan

 

Det är så påtagligt nu. Nu när vi fått ett barn som mår bra inser man också hur dåligt vår förstfödda mådde. Jag gråter ibland. Jag klandrar mig för allt möjligt. Hur blev det som det blev? Vår son är inte dödssjuk men de besvären han har är tillräckliga för att ge mig ångest och skuldkänslor. De allra flesta vill ju att ens barn ska bara må helt bra!

 

Jag visste hela tiden att något inte stod rätt till. Att vår älskade lille kille inte mådde väl. Han var inte nöjd. Vi såg på han ofta att han var motoriskt orolig och när jag tittade in i min killes ögon såg jag ibland hur han led. Nu gråter jag..

 

Jag bönade och bad om hjälp på BVC. Gensvaret blev att det var helt normalt med de utslagen han hade. Och kolik trodde de... Det var inte helt ovanligt och de förklarade för mig att första åren med barn kan vara tuffa. JAG VET! Det hade jag redan ställt in mig på när vi valde att skaffa barn.

 

Anknytningen till Nils påverkades. Jag hade svårt att ta till mig honom då vi ständigt var i ett töcken. Ofta fick jag gå hemifrån och ta luft och ge över hela ansvaret till Fredrik. Jag fixade inte alltid att vara stark.

 

Helt ärligt har jag många långa minnesluckor från denna tiden. Om Nils hade sovit två timmar i rad fick vi vara nöjda. Ofta sov han en timme då och då för att däremellan tröstas genom vaggningar, bäranden och närhet.

 

När Nils var ett halvår och månader av sömnlöshet hade passerat orkade vi inte längre. Hans hy var flammande röd och han var stel som en pinne när han grät. Nu jävlar fick det vara nog. Efter att insett att vården inte kunde hjälpa vår son fick jag hoppa ur min roll som vanlig mamma och gå in i yrkesrollen. Vi tog saken i egna händer och valde själva att ta blodprov på labb. Jag glömmer inte när min svärmor ringer med provsvaren.

 

Ibland funderar jag på varför han blivit så allergisk, mot så mycket. Ingen utav oss är det. Jag har aldrig varit rökare, inte åt jag läkemedel under graviditeten, jag är nästintill nykterist, jag tränar och har en sund kost.

 

Än idag är det besvärligt och jag vet att hans start i livet präglar honom än idag. Han har svårt att koppla av och nätterna är förknippat med magont och klåda. Jag blir förbannad för att jag inte orkat vara den bästa av mödrar i varje stund. Ännu mer arg blir jag på BVC som inte tog oss på allvar. Bara för att man är förstagångsförälder betyder det inte att man är helt handikappad när det gäller att läsa av sitt barns signaler. Jag får en klump i magen när jag insett att det skrivits ut preparat som inte skall ges till spädbarn på grund av risk för hjärtpåverkan.

 

Nu ber jag till högre makter att det bara ska bli bättre med åren för vår lille kille och att vår lilla tjej inte ska behöva gå igenom detta.

 

Älskade, älskade barn. Ni är mitt allt. Jag vill er allt väl och har jag inte alltid varit tålmodig så är det ändå på grund av kärlek.

 

 

 

 Som vi bar på dig <3

2-årskalas


Jag hinner verkligen inte uppdatera som jag vill och borde, för min egen skull. Tycker ju det är så kul att gå tillbaka och kolla på gamla inlägg och minnas..

 

Nils har ju fyllt år och såklart hade han kalas. Som nybliven tvåbarnsmamma försökte jag lägga ribban rimligt. Vi har haft vänner hit som firat Nils då och då. Har jag berättat att jag har så många fina kompisar? Inga krav, inget krångel - enbart genuint fina människor. <3

 

På kalaset var familjen bjuden. Svärmor och mamma har varit med och hjälpt oss baka. Nils är i himmelriket när elvisp och hushållsassistenten arbetar. Maskiner och motorer är ju så kul. Alla bakverk vi gjorde kunde Nils äta. En utmaning och lite pyssligt när man inte är van att baka utan vete, ägg och mjölkprodukter. Det bakades bullar, kokostoppar, sojagräddtårta och vi gjorde marchmallowsklubbor.

 

Min energi sinade redan innan kalaset, haha. Visst blir man glad i själen när ungarna mår bra? Nils tyckte firandet var så kul. Han fick massa fina och roliga presenter och han stod i centrum vilket han givetvis gillar. Det var massa bus och spring på kusinligan.

 

 

 

 

 


Nils 2 år

 

Vår älskade Nils fyllde inatt, 00.04 två år! Igår satt jag och tänkte på hur dagen var, hur kvällen var - ja, hur natten var när han föddes. Sigrids förlossning ligger så nära i tiden men jag minns ändå Nils förlossning klart. ( Förlossningberättelsen med Nils: http://lollovisah.blogg.se/2012/november/forlossningsberattelse-nar-nils-foddes.html)

 

Vår goda, underbara, kloka och sociala kille, vad vi älskar dig! Tänk vad stillsam och trist vardagen skulle vara utan dig. Du är verkligen en vilde. Små stunder kan du sitta och leka och pyssla själv men helst vill du ha mycket omkring dig. Du vill springa i skogen, åka på leksaksbilarna och när du varvar ner ser du helst på Pippi Långstrump. Du älskar allt som har med maskiner att göra.. brödmaskinen, stavmixern, grästrimmern och favoriten skruvdragaren!

 

Du är petig med maten. Det som går lättast ner är "koourv" eller köttbullar. Dina bekräftade födoämnesallergier är mjölk, ägg, vete och jordnötter. Trots detta växer du och är pigg. På kläderna har du i ungefär i genomsnitt 86 cl på överdelar och 80 cl på nederdelar. På skor 21/22.

 

Sen i början av sommaren sover du i din morfars gamla utdragssäng. Den trivs du bra i men visst är det fortfarande kämpigt med nätterna. Men din Airsonett har hjälpt dig! Din far lägger dig på kvällen, men det tar tid. Du vill helst vara uppe och busa längre än till 19.30. Vid läggdags får både jag och Sigrid en varsin puss och ett glatt "hejdå".

 

Talet är igång mest hela tiden och vi förstår dig så väl fast det säkert är obegripligt för en del andra. Du utvecklas jättemycket på förskolan och du gillar verkligen att vara där. Du har ibland inte tid att säga hejdå ens eller vill med hem när du ska hämtas. Ibland får vi dåligt samvete för att du inte är hemma med oss hela tiden nu när jag är helt mammaledig. Men helt ärligt tror jag de 15 timmarna i veckan är betydelsefulla timmar för honom och den goa personalen tycker detsamma.

 

Just nu pågår en hel del trots.. Eller kanske ska vi kalla det en massa vilja? Du vet vad du vill och får du inte det du bara ska ha så talar du om det, klart och tydligt ;)

 

Det går inte att beskriva hur mycket vi ÄLSKAR DIG!

 

 

 

 

 


Coxitis simplex

 

I morse försov sig Fredrik. Vi vakna av att Nils skrek som han ofta gör när vaknar. Klockan var strax 8. Jag gick upp och hjälpte till att göra i ordning bassen inför dagis. Det var snabba ryck och han var mest i famnen på oss. Fredrik och Nils for iväg.

 

En och en halv timme senare ringer de från dagis. De säger att han inte kan stå eller gå. När han står så står han på tå med vänster ben. När han försökt att gå har han haltat och kroppen inte kunnat bära honom. Jag förstod ingenting. Han hade ju inte skadat sig genom att ramla, inte hade han väl fått någon flisa i foten, vad var det frågan om? Hade det hänt något neurologiskt?

 

Jag hade ingen bil hemma så Fredrik fick slänga sig hem från jobbet. Ärligt så visste jag inte var jag skulle vända mig riktigt. Jag provade med vårdcentralen men där fanns det inga tider. Hänvisades till 1177. De sa att vi skulle åka in till akuten.

 

Vi kom in till ortopedsidan och väntade en liten stund på ett rum. Sjuksköterskan och läkaren undersökte honom. Det konstaterades att det var höften han hade ont i. Eftersom han varit krasslig i några dagar och hans symtom kommit så plötsligt misstänkte läkaren höftsnuva. En inflammation i höften som kan komma i följd av en infektion. Labbproverna tydde inte på något annat heller.

 

Helt ärligt hade jag aldrig hört talas om detta tidigare. Nu på kvällen har Nils nästan gått som vanligt. Han började redan på akuten halta sig fram mer och mer. Skönt att få reda på att det inte verkat vara något farligt. Får se hur han mår i morgon. Tycker det verkar märkligt att det inte höll i sig längre än så om det är en inflammation dock. 

 

 

 
Plutten för ett år sedan
 
 

Hembesök och Grumsvisit

 
I förrgår hade vi besök av allergibarnsjuksköterskan. Vi diskuterade rent allmänt hur det går i vår vardag med all överkänslighet som Nils har. Dessutom hade hon med sig provtagningskit gällande kvalster och pälsdjur. Hon dammsög Nils spjälsäng för att se vad som kunde gömma sig där. Testet för kvalster var ett snabbtest och kunde snabbt visa negativt. Pälsdjursprovet måste skickas till Göteborg för att få svar på. 
 
 
Nils har det ju fortsatt jobbigt på nätterna (vi med). Det varierar hur länge och ofta vi är uppe och hjälper vår kille. Nu har vi fått veta att han förmodigen är kandidat att få en specialapparat över sängen. Den ska minska mängden allergener när han sover. Han kommer i sådana fall få sova i renad luft! Lille vän.
 
 
 
På eftermiddagen åkte vi till Grums och träffade Anna och Julia. Anna knäppte några kort på buskorven. <3
 
 
 

Eftermiddagstrött

 
 

Nils 1,5 år

 
 
 

Mat: Vår kille är inte särskilt stor i maten. När han var mindre var det bättre med hans matlust. Jag vet inte om det är specialkosten som gör det. Synd är det att vi allesammans inte sitter till bords och äter exakt samma mat. Vi försöker hålla oss till samma rätt men han märker att hans ändå är annorlunda. Inte kan han sitta still och koncentrara sig på maten heller. Hans favoritmat är korv och mos. Värmlandskorv, falukorv, grillkorv! Grönsaker är sådär men frukt gillar han. Han talar om för oss om det är någon mat han inte vill ha eller pekar på det han är sugen på. Att äta med händerna är lättast.

 

Sömn: Nils somnar i sin egna säng på sin barnkammare. Kurningen är ett minne blott, tyvärr. Han lägger sig i sitt mörklagda rum med en vällingflaska. Vi säger god natt och går ut. Allra oftast somnar han på egen hand kort där efter. So far so good. På natten har han dock flertalet uppvak. Han vaknar med skrik och vi skall genast komma dit. Han vill att vi ska killa honom på ryggen och/eller ge honom flaska. Ibland när han verkligen inte somnar om tar vi in honom till oss och hjälper honom. Hans sovtider är ungefär 19-07. På dagen sover han en timma efter lunch. På dagis har han vila i sin vagn som de ställer i ett nedsläckt rum.

 

Socialt: Sedan förskolestarten har han blivit lite mer osäker och blyg än innan. Han verkar vara rädd att bli bortlämnad. Annars är han en riktig stjärna. Han vill inte vara hemma och greja här hemma med mig en hel dag. Han vill ut, träffa folk och socialisera sig. Han älskar verkligen andra barn. Nils har mycket lätt till skratt och är full i bus. Ord han kan är ”Oj” ”Hej” ”Mamma” ”Pappa” ”Häddå” ”Titta” ”Nä”.

 

Motorik: Han är verkligen duktig både fin- och grovmotoriskt. Han älskar att skruva och meka med leksaker och grejer. Spakar och knappar han hittar är så kul. Verkligen tekniskt lagd. Springer och klättrar gör han mest hela tiden. Ibland går det så fort att det nästan blir farligt. Det är en mycket aktiv miniman detta.

 

Lek: Han vill ha sällskap under lek. Uppmärksamhet kräver han mycket och man ska vara på hugget och busa och härja med honom hela tiden. Små kortare stunder kan han fasta för något och meka med. Gosedjur tycker han är söta och kramar gärna men också tycker han om att brotta ner dom. Böcker är inget han har tid med eller är särskilt intresserad av. Det måste vara action! Favoritsånger han har är helt enkelt de han känner mest igen. De där vanliga som de sjunger på dagis är bra men också jinglarna till favoritbarnprogrammen. Favoriter på TV är Pippi långstrump och andra Astrid-klassiker, samtliga program på Disney Channel junior och Stadens hjältar.

 

Mentalt: Nils snappar upp allt vi gör och han verkar bli en mycket intelligent pojk. Viljan är enorm. Har han bestämt sig för något så har han. Jag tycker det är svårt att sätta gränser. Han kan verkligen ignorera en och om han lyssnar blir han jättearg om han inte får som han vill. Blir han riktigt frustrerad slår han huvudet i golvet.

 

Kroppsligt: I genomsnitt har han nu storlek 80 på kläder. 20/21 på skor. Hans favoritplagg är mössan.  Mössa vill han gärna ha inomhus också. De randiga varianterna är favoriterna. Tycker han att det är fel mössa vi valt för dagen går han till garderoben och byter.

 

 

Han är helt enkelt världens bästa Nils! ÄLSKAR DIG!

 


Sömn, allergier och astma

 

Nils sover och det är en rysligt trött Lovisa som sitter uppe med en kopp varm choklad här ikväll. Fredrik är på träning. Jag känner att jag måste ta det hyffsat lugnt ikväll, trots att det ser ut som det gör med grejer överallt. Idag har jag invigt tvättstugan och nu väntar jag på att en maskin ska bli klar.

 

Fredrik sa åt mig att gå och lägga mig när han kom hem från jobbet idag. Jag la mig i sovrummet, han släckte ner och stängde dörren. Jag somnade som en stock. Jag vaknade av dreggel på kudden och kände mig lite mer utvilad, en timmes lur var precis vad jag behövde. Det tar på krafterna med en flytt, särskilt när man har småbarn som inte sover nattetid.

 

Sedan ett antal månader tillbaka är Nils inte kurad längre. Hans nattrutin kom ur balans när han blev sjuk och sedan dess har vi inte fått tillbaka vanan. Det krånglar och är jobbigt på nätterna. Undrar om han någonsin kommer komma till ro nattetid. Kan inte vår fina underbara vilding få må bra dygnet runt? Vi har varit på allergimottagningen då klådan verkat blivit värre och visst hade han utvecklat en ytterligare allergi OCH astma. Det som nu är diagnostiserat är att han inte tål jordnötter, ägg, mjölkprotein, vete, hund och katt. Tyvärr tror jag inte det tar stopp där, senaste gångerna med lax har slutat med det illrött gossebarn med klåda.

 

 

Dags att hänga upp tvätten..

 

 

 

En springande vilding i slutet av lägenhetstiden
 

 

 

 

 

 


Nils går!

 
I några veckor han Nils kunnat ta några försiktiga steg. Nu går han! Det verkar som han har gjort ett val att överge krypningen så mycket han bara orkar. Stabilt och bredbent går han framåt. Ibland gör han små skuttande spring. Så himla söt! Hur stor är inte vår lilla bebis nu!?
 
 
/Världens stoltaste föräldrar
 
 
 
 

Nils 1 år!

 
Idag fyllde världens bästa Nils 1 år! Fyra minuter över midnatt på denna dag för ett år sedan kom han till världen. Det var efter en intensiv förlossning på 5,5 timmar räknat från första värk. (Läs förlossningsberättelsen här) Jag minns så väl när han skrek, lades upp på mitt bröst och började äta. Jag förstod nästan ingenting. Allt var förvirrande men ändå så självklart. 
 
 
Det betyder också att vi firar ett år som familj. Att skaffa barn är det bästa vi gjort. Det är verkligen mäktigt att ha skapat en människa med den man älskar. Relationen mellan mig och Fredrik har bara vuxit sig ännu starkare.
 
 
För ett år sedan
 
 
Idag är Nils en glad och aktiv kille. Jag hade hela graviditeten föreställt mig mitt barn precis som han blev. Ungefär som vi lärde känna varandra redan när han låg i min mage. Kryper han inte runt står han och hänger någonstans eller klättrar upp för något. Det är inte många sekunder han är still. I matstolen måste han knäppas fast, annars har vi en vildning som ställer sig i stolen och riskerar att ramla ur. 
 
Han är fortsatt social och charmar de flesta med sitt flirtiga leende. Att umgås med andra barn är såå kul! Jag tror inte det kommer bli några problem när han ska börja dagis. Samspelet med andra blir tydligare och tydligare. Han gillar att mata andra med kex och ger leksaker till andra. Även nappen stoppar han generöst in i andra munnar, haha. Favoritleksaker är fönsterskrapan och soplimmen. Att krypa in i diskmaskinen eller leka med vattnet i badrummet hos farmor och farfar är spännande. 
 
Favoritmaten är hipps ekologiska nudlar med skinka/kyckling, majs med kalkon eller gröten sinlac. Hemmalagat är han skeptisk till och det får inte finnas en klump i maten om den ska ätas. Visst kan han sitta och plocka och äta majs eller spagetti men inte så han blir mätt. Han har fyra hela tänder som helt vuxit upp och två halvvägs. 
 
Strumpor och skor tycker han är onödigt. Strumporna drar han och och biter på. De där gummiplupparna under sulorna är ju bara för goda. I genomsnitt har han storlek 74 på kläder och 19 i skostorlek. 
 
Han pratar rikligt på sitt egna språk. Några igenkännbara ord har han inte så många. Han kan säga "mam(m)a" och "dä(r)" 
 
Det är så skönt att sömnen funkar bra. Han inramsas till sömnen och sover mellan 20-08 och förmiddagslur sover han 10-11. Ibland sover han också på eftermiddagen, men tyvärr blir han alltid så ledsen och kinkig när han vaknar efter den. I vagnen somnar han inte lätt i längre. 
 
 
Vi älskar dig Nils Svante Loa <3
 
 
Att fota en ettåring är inte lätt.
 

Nils första skor


 
Ett par underbara sandaler från Vincent shoe store har fått pryda Nils goa fossingar i sommar <3

Nils tio månader

 
 
Förra månaden glömde jag skriva om Nils framsteg. Men nu kommer det i alla fall en uppdatering. Numera känns inte Nils som en bebis utan mer som en litet barn. Han har storlek 68/74 i kläder, 18/19 i skor och hans hår har växt en hel del. Hans naturliga frisyr är lik en tuppkam.
 
 
Förutom att han växer kroppsligt så gör han många andra steg i utvecklingen. Han kan nu sitta och leka med en leksak längre än förut. Tex har han börjat förstå hur man lägger olikformade klossar i olikformade hål och han kan leda sådana där träkulor på ”ståltrådsbergochdalbanor”. Hans gåvagn använder han själständigt. När det blir för jobbigt att gå kryper han med den, haha. Han står stabilt när han stödjer sig mot något och han tar steg i sidled. Nils är verkligen en nyfiken och pillrig kille. En klätterapa är han också. Den minst lyckade klättringen han har gjort är när han hade händerna på ugnsluckans handtag och stod med fötterna på luckan där man har plåtarna för att sedan öppna luckan och ramla bakåt. Lillen! Det går så fort att man inte alltid hänger med. Dansant har han börjat bli den senaste veckan. Vi lyssnar och sjunger till musik och Nils gungar med benen. Lillen har mycket folk omkring sig och jag är övertygad om att han blir en social krabat. Åttamånadersångesten dalar ut och det är skönt att Nils främlingsfientlighet håller på att avta.
 
 
Skötbordet är för tillfället förvaring av Nils hygienartiklar. Blöjan får vi byta med lillen i knä eller i famn. Att ligga still går inte. Napp använder han inte alls i samma utsträckning som förut. Kanske pga Sova Hela Natten-kuren. Jag tror inte det blir något större bekymmer att sluta med tutten när det är dags för det. Hur går det med sömnen då? Så mycket bättre! I natt somnade han om själv och vi behövde inte ens ramsa! Framsteg! På förmiddagslurarna kan vi ramsa honom till sömns men eftermiddagsluren vill han rulla vagnen. Där ska det spjärnas och liggas nonchalant först innan John Blund kommer. Selen funkar inte lika sövande nu som förr. Tänk att kuren funkar! Inga är lyckligare än vi.

När ens barn är allergiskt

 

Hur mår du egentligen? Du ser inte helt lycklig ut. Jag svarar att jag nog inte mår så bra. Att jag känner igen vissa symtom jag brukar ha innan jag sjunker in i depression och ångesttillstånd. Det är nämligen inte som förut. Annorlunda är det nu när man kommer hem, när man promenerar eller när någon knackar på dörren.

 

Ibland när jag var gravid tänkte jag ”tänk om” men undanröjde snabbt farhågan. Risken är ju så liten, varför oroa sig.

 

Vår son är allergisk. Han tål varken mjölkprotein, ägg, jordnötter, katt eller HUND. Ärligt, det känns skit. Av mjölk har han fått prickiga utslag och klåda som resulterat i gallskrik. Av pälsdjur blir det också prickigt, dock inte i samma mängd. När han är i närkontakt med djuren tex tar mycket i pälsen eller får sig en hundpuss får han får nässelutslag. Tack och lov har han aldrig varit obstruktiv eller visat andra symptom på luftvägarna.

 

Givetvis kommer Nils i första hand. Inget snack om den saken. Även fast man har någon absolut högst prioriterad betyder det inte att de man värdesätter därefter är lätta att slopa. Sedan en tid tillbaka har båda hundarna bott hos min mor och far. Fredrik har sanerat vår lägenhet. Jag lovar att det sved i mitt hjärta när han packade ner matskålar, hundsängar, foder och andra tillbehör i kassar och bar ut. Det gör ont i mig att Nils som älskar djur så mycket inte får uppleva det jag gillat, djurlivet.

 

Mjölk- och äggallergin kommer förmodligen växa bort inom några år. Klart värre är det med jordnötsallergin. Hemma kommer vi kunna kontrollera den men jag är orolig för snedsteg på annat plan. Någon gång kommer det säkert ske..

 

 

Nils, mamma älskar dig mest av allt i hela världen! Jag gör ALLT för dig!

 

Eddie, min förstskaffade vovve. Du är en klok gammölgöbb som alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta.

 

Pelle, busungen och marodören nummer ett! Trots att du ofta går en på nerverna har du ett hjärta av guld. Du är godheten som älskar mys och närhet.

 

 

Nils åtta månader

 
Vår lille vilde har fyllt åtta månader. Nils kryper omkring och är högt och lågt. Ställer sig gör han och han tycker det är spännande att försöka klättra upp på möbler. Det lilla huvudet lever farligt då han handlöst faller titt som tätt.
 
Han har fått två stycken tänder framtill i nederkäken. Det är en liten huggorm vi har som med bus i blicken går till attack och hugger oss. När han inte leker ond är han en riktig gladfis. De flesta gillar han och han ler åt folk omkring sig. Jag upplever inte att han är jätterädd mot främlingar men visst kan han vara tveksam i början och håller oss gärna nära vid nya möten. Att härma folk är kul.
 
Dock är åttamånadersångesten här och visar sig genom att han inte vill bli lämnad en sekund och att sitta i löparvagnen (som är framåtvänd) kan ibland vara omöjligt. Då kan man behöva trösta med napp och Ipad som spelar Babblarna. Nätterna då? Att natta honom är en kamp. Han står upp och protesterar mot sömnen. Vaknar gör han inte fullt lika många gånger som förut men fortfarande flera jobbiga gånger. Mat behöver han inte längre nattetid.
 
Det är främst storlek 68/74 som gäller nu. Han har fått sin nya bilbarnstol installerad och sitter som en kung i Be Safe-en. Bak i bilen pratar han gärna med sig själv i spegeln eller någon leksak. Han är en mycket social unge!
 
Tiden är inne för att barnsäkra hemmet på allvar nu. Jag sticker inte under stolen med att det hade varit skönt att bo i en stor villa nu. Våra kvadrat är fyllda med bebisattiraljer och yta för lek och krypande inte särskilt stor. Någon gång dyker vårt hus upp.
 
 
 

Sova middag?


Nisse och mimmsen mitt uppe i maten


 

Nils sex månader

Idag fyller vår lille kille ett halvår. På ett sätt känns det som det var nyss jag födde honom men på ett annat vis känns det som han alltid funnits hos oss.

 

Nu har alla sömnlösa nätter har tagit ut sin rätt. Vi är så trötta att vi knappt vet vad vi heter. Vi är uppe varje till varannan timme på natten. Det är något som är fel.. det känner jag på mig. Vi inväntar provsvar från blodprover för allergi. Förra veckan på BVC-besöket hade han i alla fall gått upp i vikt och börjat följa sin kurva igen. Vi har alla orkat detta i ett halvår.. kan ni förstå!? Jag sitter och väntar på något sorts tapperhetspris. Att sitta uppe och lugna ett barn några gånger per natt kan jag förstå, men att vara uppe och trösta ett ibland nästintill tröstlöst barn så många gånger som vi är.. Det finns inte ord. Givetvis vill jag att Nils ska må bra och få sova.  Vi gör allt för honom men ibland är det så svårt att veta vad vi ska göra för att det ska bli bra. Vi känner oss otillräckliga. Ända sen han föddes har vi fått höra ”Det går snart över.” Just nu tror jag det kommer dröja år tills nätterna inte är en lidelse för Nils och oss. Vad är det som är fel?

 

I samband med denna utredning om allergier har jag slutat amma. Nils får mjölkfri ersättning utskriven och vi matar honom med specialgröt och lätta puréer. Hans utslag är i princip borta som han fick i samband med amningen och den vanliga ersättningen.

 

Trots att de flesta av eksemen är borta finns några kvar och Nils har klåda. Vi har fått Tavegyl utskrivet (trots att barn under ett år egentligen inte ska förskrivas läkemedlet). Klådan verkar lindras en del men den lugnande effekten vi delvis hade hoppats på uteblev. Istället har han varit speedad på kvällarna.

 

På dagarna är han hur rolig som helst. Det är verkligen en härlig tid. Han ropar, låter, jollrar och väsnas som aldrig förr. Han har börjat kraxa som en skata och busar med en. Samspelet mellan oss är helt fantastiskt. Han rullar runt på golvet och förflyttar sig på något märkligt vis. Nyfikenheten är på topp och han sträcker sig efter alla föremål han ser och han utforskar noggrant det han fått tag i. Det är en energisk unge och man kan fråga sig vart han får all energi ifrån, haha.

 

Han kan underhålla sig i babygymmet, på en filt på golvet med att leka med grejer eller slänga ner saker ifrån brickan från matstolen. Man kan busa med honom och det tycker han är precis lika roligt som jag. Favoritsysselsättningen är att hoppa i hoppgungan. Snacka om glad och mallig unge som skuttar upp och ner.

 

Igår gjorde vi om mjukliften till åkpåse och nu är det sittdelen som gäller. Han har tydligt visat att han vill sitta upp och se omvärlden. Ikväll var det premiärtur och han tjoade och tyckte det var spännande. Efter en stund somnade han gott och vi fick flytta upp honom från vagnen till spjälsängen där han nu sover.

 

 


Nils fem månader och två veckor

 

Åh vad det ständigt sker nya saker i Nils utveckling. Konstigt vore väl annat. Jag tänker hela tiden ”nu kan han ju inte bli större!”

 

Efter att jag har börjat med den mjölkfria dieten tycker vi att Nils utslag blivit bättre. Inte lika ilsket rött och absolut inte lika utbrett som tidigare. Tyvärr är vi fortfarande vakna på nätterna. Men kanske varannan timme istället för varje. Läkartid på fredag som sagt..

 

Nils är på dagarna ofta en glad skit, om men klängig. Äntligen sitter han bra i Ergo Baby-selen. Den är helt gudomlig att bära honom i kontra Babybjörnen. När vi träffar andra är han ofta lycklig och man ser att han gillar närvaron av andra barn. Ibland upplever han dock ”skräcken” när han får syn på vissa. Han kan vara ganska känslig när han är nyvaken.

 

Denna vecka rullade han från mage till rygg och sedan några veckor tillbaka är fötterna roliga att gripa tag i. Han har upptäckt munnen och att man kan göra grimaser. Han är så jäkla rolig och jag skrattar många gånger per dag åt hans miner.

 

Jag ammar honom oftast två gånger per dygn, han får ett mål puré och ett grötmål per dag och däremellan får han flaskan med mjölkfri ersättning. Majs är supersmarrigt och även gröt! Sött som banan eller mango är inte lika gott. Nu får vi hoppas att han tar åt sig näringen. Det är en liten gosse vi har. Storlek 62 är det som gäller på kläder för tillfället.

 


Far & Son


 
 

Komjölksproteinallergi?

 

 

I onsdags började jag utesluta mjölkprotein i min kost. Detta för att se om Nils utslag och mage blir bättre. Ännu har nätterna fortfarande varit jobbiga. Men de senaste vi varit uppe varannan timme istället för varje. Det lär variera. I natt var det riktigt jobbigt för lillen (och för oss). Jag fick tillslut gå upp vid 03 och agera dag. Vid 05 somnade han om en stund.

 

Idag var vi på BVC. Det var en vikarierande syrra där. Väg och mät visade att Nils inte vuxit bra på längden eller vikten. Hon trodde att Nils eventuellt kunde lida av mjölkallergi och att han därför inte tar upp näringen som han borde. Nils är ju en riktig kräkbebis. Vi får se hur kommande veckor ser ut.

 

Fredag betyder färd till Deje simhall. Nils log stort i vattnet på babysimmet idag. Ibland såg det nästan ut som att han simmade när vi höll i honom i vattnet. Verkligen en mysstund att komma iväg hela familjen.

 

Här hemma har vi hållt på att städa. Så mycket ”bös” överallt så jag blir tokig! Papper som ska sättas in i pärmar och grejer som ligger och skrotar här och var. En kompis tipsade mig om några goda GI-bars som jag gjort idag. Gott att ha som mellanmål. Speciellt nu när det är klurigt att planera min mjölkproteinfria kost.

 

Ongen har precis fått på sig pyjamas och hänger nu  i Freds knä och iaktar vårat intag av wok. Trevlig helg!


Tidigare inlägg