Nu är hon här!

 

 

 

 

I förrgår, den 26e september kl 02.43 föddes vår älskade dotter. Hon var 47 centimeter lång och vägde 3025 gram. Allt gick väldigt fort och vi mår alla bra.

 

Nu njuter vi av vår vackra lilla tjej och att vara tvåbarnsföräldrar. Hon är väldigt lik sin storebror. Han är jättestolt!


V 39

 
 
 
 

 

Allt jag undrar och tänker på är hur och när det startar!? Det är skräckblandad förtjusning. Vi väntar så på dig. Samtidigt som vi tänker på bebisen så vet jag inte riktigt om vi förstår vad som komma skall, haha. 

 

Magen är verkligen låg och spetsig. Det är tufft på nätterna. Det blir ingen kvalitetssömn direkt. Många kisspauser, täppt näsa och varje gång jag ska vända mig om att byta ställning vaknar jag. Jag letar och känner efter spår av förlossningsstart men det jag känner är ryggont och knapp nämnvärd "menssmärta" från och till.

 

Jag tycker h*n är lugnare där inne. Ibland blir jag orolig. Men efter att jag buffar på Bumlingen så svarar h*n. Det är nog mer så att det inte finns lika mycket utrymme att röra sig på där inne.

 

Bebiskläderna är uppackade och är invikta i barngarderoben. Spjälsängen är bäddad sedan några veckor tillbaka. Bumlingens rum är inte vidare iordninggjort. Till en början kommer h*n sova inne hos oss i spjälisen och mjukliften. Det kommer nog mer vara som ett lekrum där inne till en början, för båda barnen tills vi lärt känna lillsyskonet och göra rummet där efter. Storebror har ju verkligen ett sånt vackert rum och vill att lillvarianten ska få det minst lika mysigt. 

 

Jag vilar och jag laddar. Jag tillåter mig äta gottigheter mer än vad jag brukar och det blir mycket kolhydratsrik mat. Energi vill man ju inte vara utan! Det känns på upplever jag vemod att graviditeten snart är över. Samtidigt som det ska bli skönt att få komma igång med tvåbarnsmamma-livet. Jag har denna graviditet haft jobbigt med viss nedstämdhet troligen relaterat till inaktivitet. Trots ännu mer kommande sömnlöshet så hoppas jag på att få mer energi och mer lust till vardagen när vår älskade bebis fötts.

 

 

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber. Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

 

Bebisen: Barnet väger omkring 3400 gram, och är ungefär 50 cm långt. Det fyller ut hela magen och är ganska tungt. Många blivande mammor längtar intensivt efter att graviditeten ska vara över. Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet är nu förberett för sin födelse. Det har fått mycket näring och även skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna.

 

V 38

 

 

 

Väntan och åter väntan. Oj, vad jag/vi väntar nu. Känns som jag redan skulle gått över tiden. Tankar om förlossningen tar upp mycket av min hjärnverksamhet. Hur startar det denna gång? Kommer det gå ännu fortare? Klarar jag verkligen smärtan igen? Hur kommer det gå? OCH vem är där inne egentligen!?

 

Jag är helt slut och trött. Orkar inte mycket nu utan vilar mest. Varje kväll tänker jag "måtte inte förlossningen börja nu." Men ändå har jag så svårt att sova och när jag väl somnat så vaknar jag snart igen. Det är tungt och det sticker och gör ont om jag rör mig för mycket. Det känns som jag går upp ungefär 10 kilo per vecka nu. Jag får ränder på fötterna när jag använt strumpor och min ansikte är så pluffsigt. SF-kurvan går lite under medel.

 

Jag har tagit det mer chill denna gång. Förberedelser och prylar är mindre viktigt. Jag känner mig mer trygg på så vis. Räcker det med Chariot cx2 som enda dubbelvagn och sulky, duovagnen med ståbräda till!? ;D Försöker ta det mer som det kommer. Förra gången var det verkligen kaos för oss i nyföddhetstiden. Vi satt knappt, hann inte äta eller kom ut. Denna gång har vi storebror som kräver sitt och förhoppningsvis kommer det flyta på ändå.

 

Samtidigt är jag disträ. Namn är inte helt spikat utan vi har två-tre alternativ för båda könen. Visst känner jag mig lite stressad över det men förhoppningsvis faller det sig naturligt om vilken det är när h*n kommer ut.

 

Bltr: 120/70 mmHg. SF-mått: 33 cm. Hjärtfrekvens: 134 slag/min. Viktuppgång: 8-9 kg.

 

Detta var sista veckan jag hann uppdatera innan Nils kom. Blir det samma denna gång?

 

 

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt. När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.



Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång


V 36

 
 
 

 

Nu har jag vilat i en vecka snart. Det har faktiskt gått bra. Idag har jag varit igång lite mer och inte har några värkar startat. Jag har rikligt med sammandragningar, särskilt kvällstid och givetvis när jag är uppe lite för länge.

 

Det känns som en stor väntan nu. Nu förstår jag de som går över tiden. För på något sätt känns det som jag gör det nu då det liksom startat en gång redan. Jag känner mig nervös och rädd men försöker verkligen tänka positivt.

 

Bebisen känns verkligen enorm där inne. Jag måste dra efter andan då och då. Känns som att lungorna är helt ihopknocklade. Livlig som sin bror och det känns som de kommer vara lika varandra.

 

 

Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen. Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå. Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen. I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage, tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar, tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.

 

Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Tänk på att det är karaktären på fosterrörelserna som ändras, dock ej frekvensen. Vid avsaknad av eller minskade fosterrörelser ska du ALLTID kontakta förlossningen eller din MVC. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.


Värkarbete i augusti

 

I förrgår vid 14-tiden fick jag riktigt ont i ryggen. Jag kunde knappt stå upp för att det krampade och molade rejält. På förmiddagen hade jag och Fredrik gjort den ordinära fredagsstäden. Nils låg och sov middag och efter att han vaknat var det planerat att vi skulle ut till svärföräldrarna för att gå i skogen och baka pizza på kvällen. Så blev det inte..

 

Vi åkte ut till Grava-Rud men i bilen hade jag börjat få värkar. Jag tittade på klockan medan jag körde. Tre minuter i mellan. Är det ett skämt eller? Väl framme känner jag att det går riktigt tungt att gå in i huset. Jag måste tillochmed profylaxandas för att hantera vissa av värkarna. Ännu är vi bara inne i augusti och bumlingen är ju inte beräknad förän i oktober. I ett par veckor nu har jag känt att förlossningen känns nära men nu försökte jag ändå få mig att inse att det ändå måste vara ett tag kvar.

 

Svärmor såg att jag hade ont. Vi fick mjölk och nybakat bröd medan jag låg på kökssoffan eller satt bredbent okoncentrerat vid köksbordet. Jag bestämde mig för att ringa in till förlossningen. Vi klockade värkarna och det var 2,5-4 minuter mellan dem och de höll i sig i ca 30 sekunder. De bad mig komma in.

 

"Vi åker in en sväng, men det är säkert inget. Vi kommer väl tillbaka och bakar pizza sen." Jag fick en underbar kram av Nils och han vinkade glatt hejdå <3. Vi kom in på ett undersökningsrum. CTG-kurvan kopplades på. Värkarna gjorde ont, det tryckte på och ryggen molade. Men jag tyckte inte det var så himla ont som jag upplevde det gjorde med Nils värksstart. "Du har ju riktiga regelbundna värkar" sa barnmorskan. "Vi måste kolla om du öppnat dig, det kanske blir bebis idag". Någonstans där började jag skaka. Jag var så nervös och inte redo. (Är man någonsin det?)

 

Hon kände efter och konstaterade att jag endast öppnat mig någon centimeter. Hon skulle ringa läkaren för konsultation. Läkaren tyckte jag skulle stanna kvar över natten för att se hur det fortskrider. I min vecka (då 34+3) var det inte aktuellt att stoppa värkarna medicinskt. Jag längtade hem.. Mamma och pappa skulle ta hand om och sova med Nils i vårt hus. Så han var i trygghet.

 

Fred blev ombedd av barnmorskan att åka hem och packa förlossning/BB-väskan. Vi hade ingenting med oss förutom kameran, mobil och plånbok. Jag låg och vilade. Natten kom och Fredrik och jag fick dela på den där smala hårda sjukhussängen. Jag fick Citodon för smärtorna och Primperan för att mota illamåendet som jag så lätt får av sådana tabletter.

 

Morgonen kom och flertalet CTG-kurvor hade tagits. Värkarna hade glesats ur och blivit mer oregelbundna. De gjorde inte alls lika ont längre utan mer som vanliga sammandragningar. Vilan verkade ha hjälpt. Läkaren undersökte mig och jag hade inte öppnat mig något mer sedan gårdagen. Jag var uppe och gick i korridorerna för att se att det inte startade igen. Skönt, vi skulle få åka hem.

 

Jag är nu sjukskriven i två veckor och jag får knappt inte göra någonting. Jag får till en början på sin höjd sitta upp och äta mat gå på toaletten . Ni vet att ta det lugnt inte är min melodi va?! Fredrik fixar allt och jag ligger/sitter.

 

Jag har ont i ryggen och jag känner mig inte 100%. Undrar när det drar igång. Erkänner att jag är orolig och rädd. På ett sätt är det som en stor väntan nu. Förra graviditeten bara startade förlossningen med buller och bång och jag hann inte tänka. Nils kom två veckor innan och förlossningen tog 5,5 timmar från första värk hemma. Vi är nyfikna på hur det blir denna gång <3

 

 

Väntar på att CTG-kurvan ska köras. Bebis för vild för att fångas upp vid första försöken. 

 


Gravidfotografering

 
 
 
 
 
 
 
 
 
För två och en halv vecka sedan åkte vi till Myrran med familj i Grums. Där passade hon på att ta massa fina bilder på mig/magen och givetvis mina fina killar. Jag har lagt mig i att redigera en del foton men utan Anna bakom kameran hade inte resultatet kunnat bli såhär bra.
 
 
Tack snälla Anna för fotona även denna graviditet! Är så tacksam, som du vet :) 
 
 
 

V 34

 

 

 

 

Det hugger och sticker "nedåt". Ibland känns det riktigt rejält att jag verkligen stannar till och grimaserar. H*n spjärnar verkligen där inne. Det är så jäkla häftigt att ha en BEBIS i magen! Jag har pluffsat till mig i ansiktet nu. Eller ja, hela kroppen. Ni vet sådär slutet-av-graviditeten-svullen. Kissnödig är jag nästan konstant. Tror jag är uppe ungefär tre gånger per natt pga det. Bumlingen trycker på.

 

Vi har börjat profylaxöva här hemma. Kurskompendiumet är framtaget som vi fick när vi gick profylaxkursen när vi väntade storebror. Avslappning, djup- mellan- och lättandning! Fred är så positiv och verkar lugn. Jag däremot är fortsatt orolig och rädd. Hormonerna spelar mig ett spratt.. Jag gråter lätt och jag tänker en massa. Ibland är jag rätt disträ och känner noll ork och lust. 

 

Barnmorskan tycker att du känns medelstor när hon känner efter din position i magen. Denna vecka var SF-måttet 30 cm. Hjärtfrekvensen 150 slag/min. Mitt bltr 115/70. Du ligger långt ner med huvudet i mitt bäcken. Jag tycker du vrider och vänder dig fortfarande och inte riktigt hittat din slutgiltiga plats ;)

 

 

 

Kroppen: Under slutet av graviditeten kan det ibland kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter. Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

 

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett. Vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

 


V. 32

 

 
 
 
Nu känns det att jag är i slutet av denna graviditeten. Bebisen växer sig stor och den knör och bökar där inne. Det är inga småbuffar längre. Den lilla rumpan ligger oftast under mina högra revben och bebisen verkligen borrar sig ner i mitt bäcken. Det spirar i fogarna främst baktill. H*n är fortsatt aktiv på kvällar och nätter, precis som är sin bror var. 
 
 
Jag tycker jag gungar klumpigt fram och att jag inte orkar någonting. Det är svårt att känna igen sig själv när jag är såhär orkeslös. Jag tar inte för mig att göra lika mycket nu och jag blir snabbt trött när jag är igång. Ibland blir jag orolig för hur jag ska klara en förlossning. 
 
 
Sötsuget är enormt! Helst skulle jag vilja ha något litet sött efter varje måltid. Gröna äpplen äts en hel del och vilken tur jag har som bara kan gå ut på trädgården och plocka dem. När helgsgodisen plockas fram vill jag helst ha surisar typ gulgrönt s-märke.

 


Bristningar på magen har jag några vid naveln. Fick några med när jag väntade Nils så jag är osäker på om det är de samma som blivit tydligare/större eller om det tillkommit fler. 

 

Vid veckans kontroll slog det lilla hjärtat 134 slag/min och SF-måttet var 28,5 cm.

 

 

 

Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite. I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.

 

 

Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

 

 


När vi fick reda på att vi väntade syskon

 

 

Vi har hela tiden bestämt oss för att vi skulle ha barn hyffsat tätt. Två år som det är mellan mig och min bror har jag alltid tyckt varit perfekt och Fredrik har sett och tyckt likadant. När det väl var dags för att börja ta ett beslut var det inte så svårt. Vi testar väl och ser, sa vi. Blir det så blir det. Minipillrena avslutades några veckor innan. Vi var inställda på att det kunde ta längre tid denna gång eftersom vi hade turen att lyckas på första försöket förra gången. Turen var med oss även denna gång. LIka fort blev jag gravid igen!

 

 

Dagarna efter ägglossning ringde jag till min barnmorska. Jag hade ont i magen och var orolig för att jag kunde fått någon cysta, som är vanligt att få vid minipilleranvändande. Jag sa att jag hade som växtvärk som när jag väntade Nils och att jag hade rejält ont vissa stunder. Magen hade svullnat upp på mig. Dagarna gick och jag kände mig yr. Det spände till i brösten som ilningar och min mage var inte lika platt som den brukar. På träningspassen höll jag på att spy av utmattning. Men INTE kunde jag väl tro att det redan tagit sig efter något försök. Eller ja, försök och försök. Det var inte så att vi hade koll på ägglossning och planerade där efter.

 

 

Jag hade beställt några tester från nätet som skulle komma till brevlådan till villan. Även fast vi då skulle till huset dagen därpå åkte vi dit på kvällen så jag kunde ta ett test på morgonurinen dagen efter. Men jag kunde inte hålla mig! När vi kom tillbaka till den flyttstökade lägenheten och Nils somnat smög jag in på toaletten och tog ett test. Två streck - jag kunde knappt fatta. Så lätt igen!? Jag hade planerat massa mysiga scenarion om hur jag skulle berätta det för Fredrik. Men pyttsan heller.. jag kunde inte hålla mig.

 

 

Fredrik var sjuk och låg till sängs och såg på fotboll. "Duuuuu, vill du veta en sak? Nils ska bli storebror!" Jag minns inte exakt vad Fredrik svarade men det var något i stil med "Va? Ska han? Vad kul!" Han såg helt lugn ut och jättebekväm i det hela. Jag var konstigt nog i chock och irrade omkring i lägenheten på högsta växel. Fredrik sa att han var jätteglad men att han inte spelade upp sig för att det kändes så naturligt och självklart rätt.

 

 

Tankar flög omkring i skallen på mig. "Är åldersskillnaden bra nu då?" "Klarar vi verkligen detta?" "Kommer jag eller barnet drabbas av komplikationer denna gång?" Fredrik somnade lugnt och lätt. Inte jag, för mig tog det lång tid att smälta trots att lilla livet var planerat att bli till i denna tid. <3.

 

 


V 30

 
 
 
 

 
Åh, jisses nu är det slutspurt ju! Vecka 30! Funderar och funderar så på vem du är! Är du lik din bror? Är du en tjej eller kille? Vi har ju hela tiden varit enade om vad vi tror du är men nu när vi pratar namn så pratar vi mest om det andra könets namnförslag. 
 
 
Jag är rätt så trött nu faktiskt. Värmen tar hårt. Ändå har jag lyckats varit igång hyfsat under veckan. Skönt att inte vara helt passiv. Men ärligt, i det stora hela känns det som jag bara sitter eller ligger..
 
 
Nils är underbart god och pekar på magen och säger "bebi!". Jag undrar om han förstår. Undrar så hur han kommer reagera på ett syskon. Jag har fortfarande svårt att förstå att kärleken ska räcka till syskonet. Hur mycket kärlek kan man uppleva egentligen?  
 
 

Kroppen: Det är vanligt att brösten läcker råmjölk "kolostrum" redan nu. Det brukar inte vara fråga om några stora mängder, men det kan vara bra att införskaffa en skön amningsbehå utan byglar som du kan ha om natten. Om förvärkarna upplevs som smärtsamma är det en signal om att allt inte står rätt till. Detta inträffar vanligtvis efter en lång arbetsdag eller då du är jäktad. Ta det lite lugnare och förkorta gärna dina arbetsdagar. Om du får kraftiga sammandragningar brukar man kontrollera livmoderhalsen för att se att den inte är försvagad och öppnar sig i förtid. Om så är fallet kan sjukskrivning vara aktuellt för att man ska kunna vila. Ibland rekommenderas en kortare tids sjukhusvistelse och/eller läkemedel som stoppar sammandragningarna.
Många föräldrar kommer nu att börja eller har redan påbörjat en föräldrakurs eller förlossningsförberedande kurs.

 

Barnet: Barnet växer mycket och ökar nu från drygt ett kilo till tre och ett halvt kilo på bara tio veckor. Barnet vaggas till sömns av mammans rörelser och vaknar ofta när hon lägger sig. Den dygnsrytm som barnet har i slutet av graviditeten kan även hålla i sig efter födseln, men det är inte säkert. Barnet hör många ljud inifrån mammans kropp, bland annat ljud från mammans hjärta och mage. Ljud från magen kan i vissa fall uppgå till så mycket som 80 decibel vilket kan jämföras med en kraftigt trafikerad gata.

 
 

V 29

 

 
 

 

Vi längtar efter dig lilla Bumling. Vi undrar så vem du är. Du är aktiv på nätterna så att det är svårt att somna. Ibland kan jag nästan nypa tag i din fot eller hand. Du spjärnar verkligen där inne.

 

Fredrik och jag har skrivit varsinna namnlistor som vi sammanställt. Vi har en hel del namnförslag kvar sedan förra gången men också några nya. Det är så svårt.

 

Viktmässigt har jag gått upp ca 5,5 kg. Idag när jag var hos barnmorskan mättes SF-måttet till 27 cm och hjärtfrekvensen var runt 130 slag/min. Barnmorskan kände hur bumlingen låg och berättade. H*n har lagt sig med huvudet långt nedåt och ryggen är åt min högra sida.

 

Kroppen: Under den sista trimestern blir din kropp snabbt tyngre, ämnesomsättningen ökar och det är vanligt att man svettas mer än vanligt på grund av det. Under den tredje trimestern är det bra att man går upp mer än 1 kg, men mindre än 3 kg/månad.


Nu kan även personer i din omgivning ta del av barnets rörelser genom att känna på magen. Magen kan ibland bukta ut märkbart på ena sidan beroende på hur barnet ligger. Placeringen av livmoderns övre del är ungefär mitt emellan naveln och bröstbenet.

 

Nu besöker du din barnmorska varannan eller var tredje vecka, beroende på hur du mår och vilket stöd du behöver. Varje besök tar cirka 30 minuter och varje gång mäter man ditt blodtryck och din mage samt lyssnar på fosterljuden.

 

Barnet: Alla sinnen är nu utvecklade. Barnets pupiller är så pass utvecklade att de ser skillnad på ljus och mörker. Barnet kan känna smärta och reagera på skarpa ljud utanför livmodern. Förmågan att minnas har utvecklats, barnet lär sig att känna igen mammans röst och andra personer som mamman umgås mycket med. Testiklarna finns just nu i ljumsken på pojkar.


V 27

 
 
 
 

Nu känner jag mig verkligen stor om magen. Jag vacklar när jag går och det är tungt och otympligt att knyta skorna. Jag känner att jag mår bra, trots omständigheterna. Mycket tack vare sjukskrivningen. Fredrik är ett gott stöd och tar mycket ansvar kring Nils för att jag ska kunna vila när jag behöver det.

 

Häftigt är att känna en hand, armbåge, knä eller fot glida längs magen. Lika fascinerande är det att se hur magen hoppar under linnet när jag får en knuff. Det kan hugga till när h*n sparkar neråt. Det känns som h*n ligger under precis under huden.

 

 

Kroppen: Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu en bit ovanför naveln. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan rinna lite vätska från dem. Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer. Många kvinnor blir andfådda, då de fått en ökad blodmängd i kroppen.

 

Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.

 

Barnet: Musklerna på armar och ben blir starkare. Ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont. 

 

Nu har barnet stora chanser att klara sig om det föds för tidigt, men varje vecka, och även dagar, gör stor skillnad. Barnet väger mellan 900 gram och ett kilo. Om det skulle födas kan det andas luft och tarmarna klarar av att ta emot modersmjölk.

 


V 26

 
 
 
Denna vecka har jag inte ägnat mig åt att anteckna mina egna upplevelser om graviditeten. Jag postar iaf några foton från veckan. Bättre sent än aldrig.
 
 

Kroppen: Det är vanligt att man får häftig kramp i till exempel vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna. Om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln. Det är inte ovanligt att du får ryggproblem och måste vila mer. Be din partner om massage, avlasta genom att ligga på golvet med underbenen på en stol.

 

Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer och lungorna utvecklas. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.


V 25

 
 
 

Nu börjar jag känna att det faktiskt är ett barn där inne och inte "bara" ett foster. Det är mer kraft i rörelserna och jag känner bebisens lemmar på ett mer tydligt sätt. Man kan inte låta bli att le när det är fullt hålligång i magen. Härom natten var h*n verkligen supertokig. Vad jag fnissade.


Denna vecka har jag verkligen haft humörsvängningar. Jag vet inte om det bara är att skylla på hormnerna. Det är mycket omkring just nu. Det har varit krångel gällande sjukskrivningen, jag sitter med havandeskapspenningsansökan och det är mycket hemma att greja med. Jag försöker verkligen att inte stressa upp både för min och bebis skull. Jag vill nog inte veta hur kortisolnivåerna är i kroppen.


SF-mått: 22,5 cm. Hjärtfrekvens: 150 slag/min. Viktuppgång: Drygt 4 kg tror jag. Lite osäker på min startvikt.

 

Ps. Jisses vilket skillnad det är på magfotot från vecka 23 och nu! 

 

Kroppen: Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingerbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst.

 

Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Som partner till en gravid kvinna börjar graviditeten också bli mer påtaglig. Vissa kan känna av liknande symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång. Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det.

 

Om du har extra tungt arbete kan du ha rätt till gravidpennning (tidgare havandeskapspenning) från 60 dagar innan beräknad förlossning. Vill du kunna planera i god tid kan du skicka in din ansökan om gravidpenning redan nu till försäkringskassan.

 

Barnet: De flesta av barnets organ är färdigutvecklade vid denna tidpunkt och barnet kan nu överleva om det skulle födas. För tidigt födda barn har emellertid svårt att hålla värmen och lungorna är långt ifrån färdigutvecklade. Könsorganen för både pojkar och flickor är färdigutvecklade och barnet kan knyta sina händer och få tag på sina fötter.


V 24

 
 
 

 

Nu har bebisen börjar bli lite mer aktiv. Sparkarna blir starkare och jag märker av att h*n är vaken mer och mer. Jag undrar så vem det är där inne. Både Fredrik och jag har varit säkra på vad det är för kön på barnet men nu har jag börjat bli osäker.

 

Jag känner att jag på ett vis har blivit piggare och jag försöker komma igång mer fysiskt. Dessvärre sätter vissa besvär käppar i de hjulen. Bland annat så fixar jag inte att stå och gå längre stunder och klart värre är det på kvällen. Jag sjukskriven på heltid. Jag kommer inte jobba mer innan bebisen kommer. Vet inte om jag orkar ta upp allt ingående nu vad det är som besvärar mig och kanske bebis. Men sammanfattningsvis är det foglossning, sammandragningar, illamående, blödningar och bråck(?) som jag haft problem med hittills..

 

Minimäniskans rum står ännu tomt. Hittills är väggarna spacklade och målade vita. Björkparketten är kvar sedan förra ägarna men jag tror att vi byter ut den till vita askplank som resten av våningen. Självklart ska h*n få någon tapet i sitt rum senare. Men vi vill lära känna barnet lite mer innan vi sätter prägeln på det kommande rummet. Ingen brådska precis.

 

Kroppen: Om du hittills inte funderat så mycket över det här med att vänta barn, blir det mer uppenbart nu när magen blir större. Du har nu gått upp 5–7 kilo, vissa ännu mer. Det är vanligt med ryggproblem, till exempel att du känner dig trött eller har ont i svanken. Foglossning är en annan vanlig åkomma under graviditeten. Det beror på att brosket i fogarna som håller ihop bäckenbenen luckras upp något av graviditetshormonerna för att ge plats åt barnet när det sedan ska födas. Man blir överrörlig i bäckenlederna och kan få smärta och inflammation när bäckenbenen gnider mot varandra. Skulle det drabba dig får du försöka ta det lugnare och anpassa dig till vad kroppen klarar av. Efter förlossningen är det extra viktigt att inte belasta bäckenet för mycket genom att till exempel bära tungt, på så sätt kan fogarna läka. Man kan känna av hur livmodern drar ihop sig och blir stel ibland, så kallade förvärkar, livmodern tränar på detta sätt upp sig inför förlossningen. Ibland kan vibrationer eller gropigt underlag från när man åker bil framkalla förvärkar, men det är helt naturligt.

 

Barnet: Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.

 


V 23

 

 


Jordgubbsabstinensen fortsätter. Men jag lägger band på mig själv. Tyvärr är ju de röda goda bären inte billiga att äta varje dag.. Jag är noga med att vara mätt och belåten om dagarna. På morgonen när blodsockret är lågt eller när jag tagit ut mig utan att äta på ett tag har jag lätt till att kräkas. Det gäller tex att ha något i bilen att kunna spy i, ha med sig en frukt om man är ute på promenad och ta det lugnt när jag går upp på morgonen. Nu tror jag jag inte spytt på nästan en vecka. Det varierar dag för dag hur jag mår.

 

Min hy är förfärlig och mitt hår är omedgörligt. Var det inte tvärtom förra gången? Jo. Nästa vecka får det bli ett besök till frisören!

 

Fredrik frågar mig ofta hur det är med mig. Egentligen är allt jättebra. Men det är detta med att jag är trött och inte orkar hålla igång som jag brukar. De riktiga regelbundna endorfinkickarna som ett hårda träningspass ger uteblir och jag blir så disträ. 

 

Jag har svårt att somna om nätterna. Förmodligen börjar jag bli spänd på det som komma skall. Tankar kring förlossningen uppkommer. Allt gick ju snabbt och bra förra gången men tänk om det inte gör det denna gång? Det är krystningarna jag mest fasar för. Jag vet inte hur jag ska orka den smärtan igen. Kanske får jag uppleva krystningsvärkar denna gång och det går lättare. Men tänk om jag får sådana starka krystningsreflexer så jag spricker denna gång. Eller tänk om det blir kejsarsnitt? Grubblerier!

 

Kroppen: Man kan känna hur barnet rör och vänder på sig. Ännu finns det gott om plats i livmodern. Det går även att urskilja i vilken position barnet ligger. Ibland kan det göra tillfälligt ont i sidan, något som kan orsakas av att livmodermuskulaturen töjer sig mycket. Många upplever den här tiden som en positiv del av graviditeten. Barnet är inte alltför tungt än och det är fortfarande långt kvar till förlossningen. Men alla är inte lyckliga och mår bra under graviditeten. En vanlig orsak kan vara oro inför hur livet med ett litet barn kommer att bli. Vissa blivande mammor är ofta sjuka. Det beror på att immunförsvaret påverkas så att det fungerar lite sämre under graviditeten.

 

Barnet: Barnet reagerar på olika sorters ljud som musik och röster. Barnet ligger ofta och suger på sin tumme. Huvudhåret har börjat växa ut och en del barn kan ha riktigt tjockt hår redan som nyfödda. Barnet hickar när det ligger i livmodern, ett nyfött barn hickar också ofta. Nu är det mer kännbart och känns igen som ett rytmiskt dunk.

 


V 22

 

Lillasyskonet är lugnare i magen än vad storebror var. Sparkarna är lätta och h*n ger inte ifrån sig så mycket rörelser. Inte beror det på placentans placering, för den är i bakvägg denna gång. Ska verkligen bli spännande att se om rörelsemönstret fortskrider så resten av gravditeten och hur h*n kommer vara på utsidan.

 

Jag glömde skriva förra veckan. Magen har verkligen sagt kaboom! Tyngdpunkt framåt.. Det spänner/knäpper till under skinnet när jag ibland reser mig upp. Minns att det var så förra gången med men inte förän på sommaren. Jag undrar vad det står för. Mycket märkligt och häftigt ska man vara med om :)

 

Jag är jätteseg och trött. Orkar inte alls hålla i gång som förut. Det är verkligen jobbigt att vara så klen som jag är. Häromdagen visade sig foglossningen rejält. Jag får också kramp i båda benen ofta. Särskilt när jag tagit ut mig lite för mycket dagen innan. Då är det ett faktum med värk och sendrag i hela benen dagen efter.

 

Förra veckan var jag ruskit sugen på persikor och denna är det jordgubbar som är min stora craving. Jordgubbar och mjölk, jädrarn sö gött! Vikten då? Jag tror jag gått upp ca 3,5 kilo. Längtar efter SF-måttsmätningarna hos barnmorskan.

 

 

Kroppen: I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna. Benen kan svullna under dagarna. Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som bland annat finns på apoteket. De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras, mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare. Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.

 

Barnet: Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter.

 

 

 
Myrran fotat i hennes trädgård
 
 
 
 
 

RUL

 

 

Tidigt på morgonen tisdagen den sjätte maj hade vi tid för rutinultraljudet. Det är verkligen en speciell känsla när man båda tillsammans nyfikna och förväntansfulla tittar på skärmen och får se sitt lilla pyre. Det var som en liten alien som krälade runt i min mage. Så svårt att föreställa sig att det faktikst är en människa redan nu.

 

Allt såg bra ut. En lättnad såklart! Vi kunde se när h*n drack fostervatten, hur tungan rörde sig och h*n svalde. Så häftigt! Händerna grejsades det med och de var mycket i ansiktet. Bebisen var inte riktigt sammarbetsvillig att vara med på foto/film. Likadant var det på KUB. Den ville mest sparka, vrida på sig, glida ner i bäckenet på mig som en liten halvdan boll och chilla. Men barnmorskan lyckades se allt det hon skulle och vi fick med oss ett par okej bilder hem.

 

Gällande beräknad förlossning är vi nu framflyttade till 7 oktober istället för 4 oktober som innan. Det är alltså tre dagar innan Nils födelsedag. Ska bli spännande att se när den behagar att komma ut. Två veckor tidigare som Nils? Då blir det i september isådana fall. Men man vet inte. Kankse kommer lillrackarn på samma datum som Nils valde.

 

Och nej, vi har inte tagit reda på vilket kön bebisen har. Jag tjuvkikar aldrig på mina presenter innan jag får öppna dem. Och att jag skulle tjuvkika på de största mirakelgåvorna som just barn är skulle inte heller falla mig in. ;) Det är ju klart mäktigt att få reda på resultatet vid förlossningen. <3

 

 

 

Lillsmugglern på sniskan 
 

V. 20

 
 
 

Vi känner sparkarna mer och mer nu. Kanske har vi lite kommunikation nu med lite buffningar till varandra. Idag fick Anna B sig en spark på sin  hand. Jag har varit sjukskriven i en vecka och en vecka till kommer det bli. Det är jobbigt med mycket sammandragningar som speciellt kommer när jag är stressad. Vill inte gå runt och oroa mig för att få en bebis prematurt denna gång heller. Nils kom ju som tur var två veckor innan BF men tappen var påverkad av värkarna långt där innan. 

 

Jag och Nils lyssnade på hjärtslagen hos barnmorskan igår och de låg kring 150 underbara slag/min. Tyreoideaproverna är bra (anti-tpo är på en klar nedgång). S-ferritin är för lågt precis som förra gången och för det äter jag Niferex 1x1. Kanske lite låg dos.. Mitt blodtryck var bra och låg på 100/60 mmHg.

 

Förra veckan var vi på rutinultraljudet <3. Mer om det i ett separat inlägg. Tänk att det gått ungefär hälften av graviditeten redan!

 

 

Kroppen: Det börjar synas att du är gravid även utanpå kläderna. På vissa börjar naveln sticka ut en aning. Vissa lider av halsbränna och förstoppning, vilket är helt naturligt. Det orsakas av att musklerna runt tarmarna och magmunnen inte är lika strama som förut. Motion, rätt kost och att hoppa över kaffe och stark mat kan underlätta. Man får också lättare hål i tänderna och ibland svullet eller blödande tandkött.

 

På de rutinmässiga barnmorskebesöken brukar man göra en del undersökningar för att följa fosterutvecklingen och för att se eventuella avvikelser i mammans hälsa. 
Vid varje besök mäter man blodtrycket, kontrollerar barnets hjärtljud och mäter mammans mage. Vid vissa besök kontrolleras även blodvärdet, urinprov och blodsocker hos mamman.

 

På vissa barnmorskemottagningar ordnas ett gruppmöte, där man får information om föräldraförsäkring, kosthållning, amning med mera. Man kan också prata om hur man kan lindra besvär från rygg och bäcken. Du kan till exempel få hyra ett stödbälte för att minska bäckenbesvär.


Fostret:
 Fostret växer mycket under den här tiden och är cirka 25 centimeter långt och väger runt 250 gram . Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna.


V. 19

 
 
 

Jag har provat att börja gå på cirkelträning. I början av graviditeten klarade jag några pass medelgympa och promenader. Illamåendet har ju varit hemskt.. När jag igår var på cirkelpasset insåg jag verkligen mina begränsningar. Musklerna är svaga och kondisen vill jag inte maxbelasta. Det känns konstigt i kroppen när jag tränar. Coremusklerna är helknas och kroppen säger ifrån när det blir för tungt. Var det verkligen såhär jobbigt förra graviditeten? Jag får klura på ett annat koncept.

 

Sammandragningarna har börjat och magen är öm mest hela tiden. Det är obehagligt med tanke på att min livmodertapp blev påverkad av dem när jag väntade Nils. I morgon ska jag till gynläkarn för att diskutera. 

 

Det känns som magen är så liten. Är den mer uppåt än väldigt utåt denna gång? Jag oroar mig för att bebisen inte växer som den ska. I morgon ska vi på RUL och det börjar bli pirrigt. Jag har hittills tittat på lurigen tre gånger <3 Vem är du där inne? 

 

Vågen visar ungefär +2 kg. Men jag ser ju att kroppen är omvandlad på ett helt annat sätt. Jag erkänner att jag känner mig obekväm med att vara (för mig) otränad.

 
Kroppen:Nu börjar du komma halvvägs genom graviditeten. Det kan vara bra att reflektera över sin livssituation och det som ska komma. Tanken förändras från ”nu är jag gravid” till att ”nu väntar jag barn”.

Blodvärdet sjunker och barnet behöver mycket järn. Nästan alla gravida kvinnor behöver ta järntillskott. Blodtrycket kontrolleras regelbundet på barnmorskemottagningen. Det är vanligt att det sjunker lite, eller stannar på samma nivå som tidigare. Om blodtrycket går upp kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.

Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition.

Fostret: Små, ljusa hårstrån så kallade lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.

 

Tidigare inlägg