29 september - Eddies födelsedag

 

Eddie vid ett stenröse långt uppe på Sälenfjällen

 

 

 

Eddie har fyllt 12 år! Älskade lille göbben!

 

Eftersom jag gjorde en liten sammaställning av Pelle när han fyllde år sist, gör jag även det för Eddie.

 

Mat: Eddie äter när han själv vill och behöver. Det blir mest torrfoder, men även en del rester. Han älskar kött. Något som det inte finns lika gott om hemma hos oss som hemma hos mamma och pappa. Det skiljer lite olika regler kring hur vi ger hundarna kring bordet. Man kan ju påstå att han tigger mer hemma hos dem.. 

 

Sömn: Han sover själv i sin hundsäng, filt eller på golvet. Favoritstället är att slumra bakom en gardin (eller "dattedinen" som vi kallar den). Då sticker endast nosen fram. Han tycker kanske det drar lite mer svalt vid fönstren också. Han ogillar när det blir för varmt. På senare år har han fått för sig att, en stund, ligga i sängen hos mor och far.

 

Socialt: Grannarna brukade säga att Eddie är mer som en människa än en hund. Han öppnar dörrar själv och sköter sitt. Han är inte alls lika beroende av oss som Pelle är. Han har verkligen en egen vilja. Han är inte lika skällig och svår som Pelle kan vara.

 

Aktivitet: Liksom Pelle tycker han att vintern är favoritårstiden. Att kasta snöbollar och hoppa och fånga med munnen tycker han är kul. Han gillar att vara med. Han har en hel del vallinstinkt. Precis när vi fått honom tyckte han de var jobbigt när vi i familjen var i olika rum i huset. Som tur är växte det bort. Instinkten märks mer när han är lös, t.ex. i skogen. Då ska han springa fram och tillbaka, framför och bakom oss som är ute och går, för att se att vi är med.

 


V. 37

 

 

 

Jag måste säga att jag är oförskämt pigg. Mina promenader går jag raskare än tidigare i graviditeten och inte är jag sömnig på kvällen. Däremot, efter jag gått drygt en timma, slår tröttheten i kroppen till snabbt.

 

På nätterna är jag uppe och kissar ungefär två gånger. Jag vaknar av sammandragningar och att det känns mycket obehaglig och ont i magen. Det har blivit svårt att tömma hela blåsan vid ett och samma tillfälle. Känns som Bebis ligger och blockerar den på något vis.

 

Bebis har växt till sig bra sen två veckor tillbaka. Varje gång barnmorskan mäter SF-måttet och lyssnar på hjärtljuden hälsar h*n vilt innefrån magen.

 

Det är inte långt kvar nu, men jag kan ändå inte fatta situationen. Jag kommer sakna min mage en massa! Det känns sorgligt på något vis. Trots det att jag vet att vårt barn kommer finnas hos oss närmare på ett helt annat sätt utanför magen.

 

Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras. Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.

 


Tisdagmorgon - Hallonbladste, smörgås och profylaxDVD

 
 
 
 
 
 
 

Systemkamera - check!

 

 

 

 

Idag la vi beställning på en digital systemkamera, Canon eos 600d. Blir vår första. Nu hoppas jag denna ska falla oss i smaken och att vi förstår oss på den. Det har inte varit det lättaste att bestämma sig för vilken kamera vi skulle välja. Ska bli kul att fota det lilla underverket när det kommit ut till världen.

 


V. 36

Nu känns det verkligen att magen sjunkit. Jag måste sitta bredbent som en karl i soffan, då magen inte får utrymme annars, haha. Magen bara växer och växer. Jag har nu gått upp 5 kg.

 

Glömde skriva förra veckan att bebis lagt sig med ryggen åt min högra sida istället för min vänstra. De allra flesta bebisar brukar ligga med ryggen mot vänster. Läst att det ska vara mer smärtsamt att ha bebisen så som jag har vid förlossningen. Men jag vet inte om det stämmer. Jag tror den ligger som den ligger pga att jag sover på min högra sida. Försöker verkligen ligga på vänstersidan, men jag hamnar alltid åt andra hållet ändå.

 

Ibland gör det riktigt ont i underlivet och jag tänker ”wow”! Det finns en förhoppning om att det äntligen händer saker där nere.  Troligen är det väl bara bebisens huvud som trycker mot nerver. Jag skulle vilja få prova på några värkar redan nu, så jag får testa andas och se hur jag hanterar dem.

 

Jag har denna vecka börjat dricka hallonbladste i önskan att få en snabb, bra och inte allt för sen förlossning. Vi får väl se om det hjälper.

 

Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen. I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage, tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar, tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.

Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Tänk på att det är karaktären på fosterrörelserna som ändras, dock ej frekvensen. Vid avsaknad av eller minskade fosterrörelser ska du ALLTID kontakta förlossningen eller din MVC. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.

 


Namn

 

Innan jag blev gravid fanns det namn jag var tämligen säker på att mina barn skulle heta. Nu vet jag inte längre. Jag tror jag blir tokig! Det är inte lång tid kvar nu tills vår bebis kommer. Och när barnet är här måste h*n ha ett namn! Jag pallar inte ha en nyföding här hemma som är namnlös i flera veckor.

 

 

Flicknamnet känns relativt spikat, men inte pojknamnet. Hur kan det vara så svårt? Jag tycker verkligen det är stor stress och press kring detta. Får väl skylla oss själva som skjutit på namnbestämmelserna så länge. Jag har hoppats på att de rätta namnen ska komma till oss per automatik.

 

 

Hur gjorde ni, när ni skulle bestämma namn?

 


Kristin har fått sin S, jag fortsätter boa

 
Först och främst vill jag skriva att jag är himlans glad, för att en av mina vänner nu fått sin dotter! Vi är tre kollegor som följt varandra under graviditeterna. Vi har varit/är beräknade att få bebis september/oktober. Det har varit många samtal i smyg i läkemedelsrummet och i receptionerna. Vi har träffats under våra ledigheter och snackat järnet kring förväntan, krämpor och längtan. Vi har ett bra stöd i varandra. Nu är alltså 1 av 3 bebisar ute, fantastiskt!
 

 

Igår var jag, svärmor och Fred (mot hans vilja, haha) iväg på bakluckeloppis. Fick faktiskt tag i en del fina barnkläder, jättebilligt! Bland annat en några polarn & pyret-plagg. Miljövänligt och ekonomiskt – det gillar vi! Vi var även iväg och hämtade ett skötbord hos Sigrid. Verkligen jättesnällt att vi får låna det! Vi har även börjat montera ihop spjälsängen. Det är en säng som Freds systerson haft och under monteringen upptäckte vi att det fattades en del skruvar och tillbehör. Kontaktade idag IKEA som säger att vi får alla delar hemskickade helt gratis, schyst! Det är så mysigt att boa!

 

 

I lördags bjöd Fredrik mig på trerätters middag här hemma. Ikväll har jag stått i köket – något som inte sker allt för ofta.

 

Nu blir att försöka få en relativt god natts sömn. I natt var det inte så kul när jag vakna av smärta ”downtown”. Ropade rakt ut, och blev livrädd. Är det så det kanske kommer kännas? Hur ska man då i sådana fall klara av smärtan under förlossningen..

 


V. 35

 
Bebis är fixerad! Det känns skönt att veta att det ligger åt rätt håll. Vet inte om jag kan säga att jag känt av fixeringen så mycket. Visst, det känns nedåt ibland, hugger och trycker. Men märker inte av att magen sjunkit så. Är det pga fixeringen som jag fått ont i ljumsken?

 

Det börjar bli allvar nu. Inte allt för lång tid kvar tills vår bebis är här. Av någon anledning hoppas jag förlossningen drar igång på morgonen. Fått för mig att jag kan bättre hålla mig lugn och mindre rädd då. Till skillnad från att vakna mitt i natten och bli mer chockad. Det får gärna vara ljust ute. Men vad vet jag? Viktigt är att man är någorlunda utvilad i alla fall.

Kroppen:
Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.

Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.

 

 

 

 
 
 

Lista

Namn: Lovisa

 

Ålder: 24 år

 

Längd: 1,59 m

 

Skostorlek: 37 (ibland 38, på vissa träningsskor)

 

Bor: I Karlstad. Född här och trivs jättebra. Aldrig känt något behov av att flytta runt för att känna på att bo i andra orter. Både min och Fredriks familj bor här, vilket är viktigt för oss.

 

Gör just nu: Väntar på att vårt barn ska födas. Är nu hemma på graviditetspenning och ska sedan gå på mammaledighet. Annars jobbar jag som sjuksköterska på en medicinsk akutvårdsavdelning.

 

Vad är du mest nöjd med hos dig själv: Det är nog min styrka. Att jag aldrig givit upp i de svåraste stunderna. Jag tror min öppenhet om min ångestproblematik var viktig för att komma vidare och framåt.

 

Det roligaste jobbet du haft: Om jag ska vara ärlig har jag inte haft många "riktiga" jobb. Har gått i skolan som de flesta från 7 års ålder och blev sedan utbildad sjuksköterska 2011. På mina lov har jag valt att vara ledig. Jag värdesätter det mycket mer än några tusen extra kronor. Visst, jag provade på lite småjobb för kortare perioder innan jag var färdig syrra, men kom aldrig in de arbetena på samma sätt som som yrke jag har idag. Svårt att jämföra.

 

När tog du ditt körkort: 29 oktober 2011. Minns den där äckelnervöskänslan så väl!

 

När grät du senast: Säkert igår. Nuförtiden kan det komma en tår till någon helt meningslös reklamfilm på TV eller liknande, hah. Men om man ska räkna ett riktigt grin var det väl häromdagen när jag var rädd för att inte klara av förlossningen.

 

När skrattade du senast: Hur ska man komma ihåg det? Det blev många skratt idag när jag var iväg på lunch och fika med fina gravida kollegor.

 

Vem åkte du bil med sist: Fredrik, till affären för att storhandla.

 

Vad köpte du när du drog ditt kort senast? Oj, var ett tag sen jag drog det. Köpte frukt eller något på ICA för någon vecka sedan.

 

Vem åt du mat med sist: Pappa och lillebror. Thaimatsrester från gårdagen för min del.

 

Vem sov du hos sist: Det var nog hos svärföräldrarna. I natt blir det hemma hos mina föräldrar! Fred är i Skellefteå på jobb och jag gillar inte att sova ensam..

 

Vem sov hos dig sist: Oj, det minns jag inte. Sällan vi har nattgäster. Vänner brukar ofta kunna komma över dagen.

 

Vad ville du, som liten, bli när du blev stor: Vet inte om jag hade någon dröm om något yrke när jag var liten. Det var väl veterinär i sådant fall. Inte skulle det vara att ta hand om människor i alla fall, haha.

 

Hur många gånger har du besökt ett sjukhus när du själv varit patient: När jag var mindre opererade jag bort en tand (då jag vägrade ta ut den utan narkos pga tandläkarskräck), även legat inne på barnavdelningen för kramper. Sedan varit på akuten några gånger t.ex. för bruten tumme. Låg inne på avdelning i somras pga obehag och stickningar i bröstet.

 

Värsta smärtan du råkat ut för: Jag har nog varit skonad från svår somatisk smärta. Ibland gör det rejält ont, men i mycket korta episoder, i underliv och ljumske nu på slutet av graviditeten. Den värsta smärtan är absolut den själsliga.

 

Något som gjort dig riktigt glad i ditt liv: Massa saker. Går inte att rabbla upp allt.

 

Dold talang: Jag är duktig på att sjunga. Roligast att sjunga är klassiskt, typ Schubert. Något jag kanske borde ta upp igen, som hobby. Hurvida talangen är dold eller inte vet jag inte.

 

Vad finns oftast i din handväska: Mobil, plånbok, nycklar, läppstift, gamla kvitton.

 

Har du piercing eller tatuering: Har Hello Kitty intatuerad ovanför vänster hand. I öronen har jag för tillfället töjspiraler på 6 och 4 mm i omkrets.

 

Sämsta egenskap: Oroar mig och överanalyserar lite för mycket ibland.

 

Ord du använder för mycket: Det kan finnas ord i perioder som verkligen bara fastnar och som jag använder flitigt. För tillfället har jag inget sådant ord. Det finns säkert en del ”fula” ord som jag kunde säga mindre, men har samtidigt dragit ner mycket på svordomarna från förr.

 

Hur många barn vill du ha när du blir stor: Minst två, högst fyra? Svårt att veta nu innan man vet hur det faktiskt är att ha barn. Har ganska många år kvar att skaffa barn på, om jag vill.

 

Favoritgodis: Tycker om en mix av lite av varje. Inte många godissorter jag inte gillar. Choklad skulle jag dock aldrig klara mig utan.

 

Vem ser du upp till: Mina föräldrar delar första plats. They are amaziiing!

 


Höst

 

Mmmm, känner ni? Det är en speciell doft i luften och den känns mer och mer annorlunda från sommaren från varje dag som går. Luften är kall, även om solen skiner på som allra mest. Det är inte många, men en del löv har fallit till backen. Hösten är här.

 

Hösten betyder kärlek för mig. Jag och Fredrik blev tillsammans en höst för 5 år sedan. Vi stort sett bodde hos hans föräldrar då. Vi var ute varje dag i skogen, hälsade på hästarna och plockade svamp. På kvällarna låg vi inne på hans rum och såg på serier och film. Jag minns denna underbara tid så väl!

 

Denna höst kommer förgyllas av något så fint som ett barn. Är det inte otroligt att vår kärlek kunde bli en liten människa?

 

Sommarn är över, men vad gör det när hösten är så underbar!

 

 

Jag och Fredrik. Nykära hösten 2007.

 

 

 

Vad tycker ni om hösten?


V. 34

 
Bebis är vaken tidigt på morgonen, är lugn i magen på förmiddagen, börjar bli aktiv på eftermiddagen och vild på kväll och natt. H*n berättar tydligt för mig om jag ligger på fel sida eller sitter med dålig hållning. Behöver jag påpeka att jag inte sover sådär jättebra på natten? Hah.

 

Vissa dagar känner jag mig shleten (på ren värmländska). Typ, ni vet den där känslan när man rest långt? Kanske först suttit i en bil i flera timmar och sedan tagit plats på ett flygplan i många fler. När man väl är framme är man så trött, sliten och illamående att man inte vet vart man ska ta vägen. Ungefär så känns det när dygnsrytmen blir störd hos mig. Men oftast är jag rätt pigg ändå.

 

Jag är mer hungrig och sugen på gottigheter än tidigare i graviditeten. Är det ett tecken på att man ska börja kolhydratladda inför vad som komma skall? Försöker ändå äta normalt, fast med extra mellanmål och godis enbart på helgen.

 

Åh vad vi längtar efter dig!

 


Kroppen:
Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.

Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.


Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

 

 

Syns det att bebis ligger med ryggen mot min vänstra sida eller? ;)

 

 
 
 

Känslor i en rastlös gravid

 
 
 

Fan. De känslor jag har nu känner jag igen allt för väl. Jag tror jag håller på att bli galen och deprimerad. Jag känner mig helt instängd. Det är så fruktansvärt ensamt.

 

Jag har varit sjukskriven och nu är jag hemma på graviditetspenning. I början gick det bra. Vänner hade semester och det fanns mer saker att hitta på. Nu jobbar folk och är mer upptagna – men inte jag!

 

Mina dagar ser väldigt lika ut. Dygnen är inte direkt actionfyllda kan jag ju säga.. Visst, jag träffar vänner då och då, börjat gå på vattengympa, kommer ut en halvmil varje dag och försöker hitta på lite. Men det räcker inte för mig. Jag känner mig helt hämmad. Jag får inte gymma, inte gympa, inte arbeta eller något annat ansträngande. Jag antar att detta är en känsla av att inte känna sig behövd och att inte få utfärda något. Folk säger att jag ska passa på att ta det lugnt. Men att ligga inne och se på TV eller läsa en bok är inte min melodi.

 

Tillslut åker man ner i en ond spiral, att man inte tar för sig något. Jag är livrädd för att hamna i djup nedstämdhet lagom till bebisens ankomst.

 

 
 
 

rt, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu