Sammandragningar och mjuk livmodertapp

 

Det började för några dagar sedan att det börja trycka och ibland göra ont ner i underlivet. En episod av frekventa sammandragningar startade. Jag försökte inte tänka mer på det utan gick till jobbet som vanligt igår. Eftersom jag jobbar på sjukhuset ringde jag ner till förlossningen och rådfrågade hur jag skulle tänka kring detta. De ville att jag skulle komma ner om det inte blev bättre på Panodil och en stunds vila.

 

Jag ringde tillbaka efter ett tag och de bad mig komma ner, så de kunde kika på mig. Jag blev undersökt av en läkare och barnmorskan kopplade upp oss på CTG. Läkaren klämde på magen, kände på livmodertappen och gjorde ultraljud. Min mage var för hård och min livmodertapp hade börjat mjukna! Var där för ca 3 veckor sedan och då var den hård.  Som tur var hade jag inte öppnat mig något. CTG-kurvan visade att barnet mådde bra och apparaten hade inte registrerat någon värk under den kvarten (därav ingen Bricanylspruta).

 

Jag blev tillsagd att gå hem med momangen och att jag inte får jobba mer. Jag måste vara hemma och vila. Får bara vara liggandes i en vecka nu. Inte ens ut och gå eller göra något minsta ansträngade. Allt för att Bebis inte ska kika ut för tidigt.

 

Behöver jag skriva att jag är ledsen och orolig? Jag vilar och vilar. Äter även panodil, som jag inte tycker funkar något vidare. Igår låg jag med varm vetekudde mellan bena pga obehaget. Fick med mig två tabletter Citodon från förlossningen, som jag inte vågar ta. Jag kan verkligen inte kontrollera detta som jag vill.  Jag blir tokig. Jag vet att om jag reser mig upp och för att t.ex. gå till toa eller köket så kommer en sammandragning. Men de kommer även när jag ligger och vilar, ibland väldigt ofta.

 

 

Snälla Bebis, stanna där inne ett bra tag till, och må bra! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
 
 

Kristin-besök

I morse satte jag klockan på 8.00. I tro om att försöka vända tillbaka dygnet. Jisses vad tröttigt! Ska nämligen upp och arbeta i morgon. Undrar hur det känns i morgon att gå upp 2 och en halv timma innan det jag gick upp idag..
 
 
Kristin kom och besökte mig idag. Så trevligt! Vi drack te och åt smörgås. Bjöd även på den goda jordgubb-blåbärs-paj och vaniljsås Fred gjort igår. Mumma. Det är så trevligt att träffa Kristin. Vi satt nog inte tysta en sekund. Vi babblade på om graviditeterna och bebisarna. Det finns ju en hel del att prata om.
 
 
Två stolta mammor

V. 28

 

Magen växer och växer. Tänk att bebisen nu ligger och sparkar mig nästan upp mot revbenen. Det känns som det var nyss som den var under naveln och kicka, nu är den överallt. Jag skulle vilja ha ett fönster att kika in i så jag såg var du gjorde. Det kan sparka på både höger och vänster sida samtidigt, som att du ligger raklång i min mage och sparkar och slår. Har du gymnastik där inne?

 

Fredrik säger att jag är klumpig, jag kan bara hålla med. Det är 4 tunga kilon extra jag bär på. En vändning i sängen är inte smidig. Istället för att slänga sig runt som man gjorde förr, måste jag nu ta en lägesändring i flera etapper.

 

Jag får sammandragningar lätt. Särskilt när jag ställer mig upp snabbt eller plockar upp något från golvet och reser mig. Det kommer också när jag känner mig stressad, men även oprovocerat. Fick hoppa över Friskis&Svettis idag, då jag har massa av dessa sammandragningar idag.

 

Ibland känns det som att bebisen är på väg ut. Låter mysko, men det liksom sticker till nedåt och ilar. Antar att bebis härjar nere vid "exit".

 

Jag hoppas verkligen att mitt Hb och Ferritinvärde går uppåt. Hade endast 8 i Ferritin för en vecka sedan. Niferexdosen är därmed ökad. Jag har inte särskilt mycket energi.

 

Vi undrar så vem du är, hur du ser ut! Lilla älskade bebis!

 

 

Kroppen: Livmodern är nu så stor att den påverkar hur du kan röra dig. Du kan fortfarande vara aktiv, men kroppen säger ifrån om du tar i för mycket. Då kan du få sammandragningar vilket innebär att livmodern drar ihop sig och blir hård. Det kan komma när du går fort eller är kissnödig. En sammandragning håller i sig i 10–30 sekunder, för att den ska släppa behöver du stanna upp. Om sammandragningarna börjar göra ont kan det vara ett tecken på att livmodertappen håller på att mjuka upp sig. Det bör kontrolleras hos läkare eller barnmorska.


Framöver blir besöken hos barnmorskan allt tätare. Man ser över att Symfus-fundusmåttet går uppåt i den takt som det ska och att kroppens värden är goda. Man kontrollerar järnhalten i blodet, sockerhalten, blodtryck och fosterljud.grav


Nu kan du få humörsvängningar igen, när kroppen börjar kännas tyngre och magen mer otymplig.

Barnet: Barnet väger nu cirka 1000 gram och längden är omkring 35 centimeter och fötterna mäter fem centimeter. Hårstråna på huvudet är ganska långa. Mjölktänderna under tandköttet är färdiga. Barnet ökar nu i vikt cirka 27 gram per dag och har börjat drömma.

 


Förlossningstankar - profylaxkurs?

Denna helg är jag gräsänka. Fred är iväg på träningsläger. Jag har tillbringat natten i Stodene, hos mor, far och lillebror. När jag sover ensam kommer grubblerier upp, mer än vanligt.

 

Jag tänker mer och mer på förlossningen. Ena stunden tänker jag att det kommer gå galant och andra stunden att det kommer vara gråt och hysteri kring hela födelsen. Jag är van att ha kontroll och kunna bestämma. Eftersom jag är förstföderska är detta är något nytt och helt främmande. Jag har ingen som helst aning om hur det kommer kännas.

 

Jag försöker komma på vad det är jag är rädd för. Det är nog att tappa kontrollen och att vara panikslagen. Jag tror jag är mer rädd för de eventuella instrument och ingrepp som kan behöva användas och göras än själva smärtan. Men å andra sidan blir jag ju då rädd för smärtan då instrument behöver användas i t.ex. smärtlindring. Ond cirkel..

 

Funderar på om profylaxkurs kan vara ett alternativt. Pratat med en kompis som verkligen rekommenderar det.  ”Annas Profylax” har kurser i Karlstad. Snordyrt men förhoppningsvis värt pengarna.

 

Är det någon som gått profylaxkurs? Dela med er av era erfarenheter!

 

 


Sälen

Vi spenderade några dagar i Sälen denna vecka. I måndags åkte jag, Fred och Pelle upp till stugan. Eddie blev inte med denna gång då han var på semester i andra stugan, i Sunne. Bilresan gick snabbt, då vi satt och lyssnade på ljudbok i bilen. Vi hade tänkt att handla mat när vi kom fram, men butikerna hade redan stängt, så vi delade på en pizza.

 

 

Dagen därpå hade vi planerat att gå 9 km av Kungsleden. Vi åt en stor och god frukost. När vi kom fram började det dock regna och blåsa kallt, så vi struntade i det. Vi var alldeles för dåligt klädda. Antar att vi var väldigt bortskämda med vädret vid förra årets fjällvandring.

 

Det klarnade upp på eftermiddagen och vi tog en slinga vid vår stuga istället. Vi såg spår efter älg, hare, rådjur och även något katt/hundlikt. Pelle tyckte det var spännande. Han fick även gå och leka vid bäcken vid tjärnet. Det var skönt med en bastu.

 

 

Dagen efter det lyckades vi dock klämma in en liten lugn vandring på Kungsleden.  Denna gång satt på mig en stor regnjacka. 6 km var det jag orkade med. Jag blir ju trött, och sammandragningarna blir ett faktum om jag drar på för hårt. Fogarna gick det bra med, då jag tar pyttesteg vid branta partier.

 

Solen kikade fram en stund på dagen och vi drog fram solstolarna på uteplatsen.


 

 

 

Sammanfattat kan jag säga att det var en härlig Sälenvistelse.

 

 

 


Inläggningen på sjukhuset

 
 
 
 

Efter att alla gäster från Freds kalas bestämde vi oss för att åka in till akuten med mig. Stickningarna och trycket i bröstet har bara blivit värre, och därmed min oro att det ska vara något fel.

 

 

Jag blev på akuten uppkopplad på ett rum med EKG-övervakning. ”Nål” sattes och venprover togs. Efter ett par timmar fick vi träffa läkaren. Ingen jag kände då hon var hyrläkare.

 

 

Hon ville ta en respstatus på mig, jävlar vad rädd jag blev. Alltid tyckt det sett så otäckt ut med att få en nål instucken i artären ner i handleden. Hon kom tillbaka efter en stund och tog den, och jag klarade det.

 

 

Sent på kvällen får vi reda på att jag måste läggas in. Mitt EKG var avvikande och blodgasen var inte bra. Upplevde total panik. Dessutom sattes jag in på Fragmin, blodförtunnande sprutor. Jag grinade när hon gav mig den i den lilla huden utanför min spända bebismage.  Vad fan var det som hände!?

 

 

Jag fick komma upp på ett enkelrum på min avdelning, MAVA. Det kändes mycket tryggt då jag litar på alla där och vet hur saker och ting går till. De kopplade även där upp mig på telemetri. Det kördes upp en säng till Fredrik. Fredrik somnade och jag var vaken hela natten. Gick runt i korridorerna och var med nattkollegorna. Vad skulle hända nu? Vad är det för fel? Var det massor av proppar i lungorna?

 

 

Natten gick, långsamt och fylld av rädsla. Morgonpersonalen kom och jag kunde vänta in ronden. Denna gång fick jag Fragmin i låret, det kändes bättre.

 

 

Läkaren och jag diskuterade kring detta, hur vi skulle gå vidare. Vi kom överens om att först en vanlig lungröntgen skulle göras för att sedan gå vidare med en CT med kontrast av lungorna.

 

 

Lungröntgen var utan anmärkning och CT skulle nu göras. Jag var så skraj när jag la mig på britsen och de kopplade in kontrastslangen. Jag har ju bara läst om hur det kunde kännas. Jag åkte in i röret och bebisen sparkade och jag blev så ledsen av hela situationen, att vi skulle utsättas för strålningen. Kontrasten sprutades in i blodet och det var obehagligt. Det brände i hela armen, smaka kemiskt i munnen och hela underlivet blev varmt, som man kissat ner sig.

 

 

Vid middagen fick vi äntligen reda på svaret; Inga tecken på lungemboli. Jag grinade av lättnad, vi fick komma hem.

 

 

Det sticker och trycker fortfarande i bröstet, men jag kan tänka att det värsta är nu uteslutet. Man vet inte vad det är som är bekymret. Men något med hjärtat eller lungorna ska det nu inte vara.

 

 

I natt har jag sovit som en stock. Jag känner mig såklart fortfarande trött och typ bakis. Jag vet inte om jag är knäpp som går med på att åka upp till Sälenstugan idag. Försöker tänka att det kan vara skönt att komma upp efter detta. Det där var det värsta dygnet i mitt liv. Nästa gång jag ska vara på sjukhus som patient är minsann när vårt barn ska födas.

 
 
 
 

V. 27


Kroppen: Livmodern har vuxit och dess översta del finns nu en bit ovanför naveln. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan rinna lite vätska från dem. Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer.

Många kvinnor blir andfådda, då de fått en ökad blodmängd i kroppen.

Man kan sova lite oroligt på nätterna när man har kommit en bit in på graviditeten, ofta störs man av att man måste gå upp och kissa. Många upplever också att de drömmer mer nu, ofta om förlossningen eller om barnet. Det är troligen kroppens sätt att förbereda sig mentalt, man kanske inte drömmer mer, men eftersom man vaknar oftare så kan det vara så att man kommer ihåg drömmarna bättre.

Barnet: Musklerna på armar och ben blir starkare och ibland kan barnet få in en riktig fullträff mot revbenen eller mot urinblåsan, vilket kan göra ont.

Nu har barnet stora chanser att klara sig om det föds för tidigt, men varje vecka, och även dagar, gör stor skillnad. Barnet väger mellan 900 gram och ett kilo. Om det skulle födas kan det andas luft och tarmarna klarar av att ta emot modersmjölk.

Grattis Fredrik 24 år!

 

Fredrik har fyllt 24 år och det har vi firat. Släkt har varit hos oss och fikat. Fred hade bakat jordgubbsgrottor, morotskaka och gräddtårta. Inte dumt!

 

 

 

 

Tyvärr slutade dagen inte alls som vi tänkt oss..


Badkruk(or)

 
 
 

 

Igår var det en riktig sommardag. Jag tillbringade dagen hemma hos mor, far och bror medan Fred var och sparka boll.

 

På eftermiddagen tog jag mig årets första dopp. 24 grader i vattnet, men ändå mesig i.

 

Vi var och åt grillat hos Freds syster med familj på kvällen.

 

En lyckad sommardag helt enkelt.

 

 

Idag har vi varit hos barnmorskan och mätt magen, lyssnat på hjärtljud och tagit prov och kontroller. Det var en vilding där inne som skuffa runt i magen och hade hicka. SF-måttet låg precis på kurvan, som det ska.

 

Några timmar senare var det dags för andra mötet på föräldrautbildningen. Inte alls dumt.

 
 
 

V. 26

 

Jag är så trött! De kom över en natt förra veckan, jisses. Jag skulle kunna sova nästan hela tiden om jag så ville. Men problemet är att jag inte alls har någon lust med det. Har inte ro i kroppen till att gå och lägga mig. Vill vara aktiv och att det ska vara som vanligt. Men tji har jag fått de senaste dagarna. Jag har varit helt slut och jag har haft vilodagar.

 

Haft problem med sammandragningar. Så pass mycket att vi var tvungen att åka in till förlossningen i tisdags. De lyssnade på bebisen och undersökte livmodertappen så att den inte börjat mjukna eller öppna sig.

 

Överdelen av naveln har börjat stå ut när jag står upp. Venerna på baksida knäveck har börjat blivit synliga.

 

Något annat är att jag har börjat få ett tryck i bröstet och att det ömmar/sticker, speciellt på kvällarna. Jag vet inte om det är att det är trångt för alla organ och att det retar bröstkorgen, eller om det är ångest. Jag får ibland för mig att jag är allvarligt sjuk, och det är jobbigt.

 

Vi har fått hela lägenheten fylld av barngrejer. Vi var och fick oss spjälsäng, textilier, kläder hos Freds syster. Vi har försökt städa ur en del skåp och lådor.

 

Fredrik längtar som en tok efter oktober och bebisleveransen. Jag längtar naturligtvis också efter Bebis, men är mer rädd för förlossningen.

 

Kroppen: Det är vanligt att man får häftig kramp i till exempel vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna. Om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln. Det är inte ovanligt att du får ryggproblem och måste vila mer. Be din partner om massage, avlasta genom att ligga på golvet med underbenen på en stol.



Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer och lungorna utvecklas. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.

 

 
 
 

Göteborg

 
 
 

Vi tog oss en trip med tåg till Göteborg i veckan. Vi har haft det jättebra. Här kommer en summering av dagarna.

 

Torsdag

Vi checkade in på First G hotell. Jättesmidigt eftersom det ligger ovanför centralen. Fräscht och fint.  Efter att ha lämnat grejerna på rummet gick vi ut och satte oss i Trädgårdsföreningens park. Vi käkade yogurt och ciabatta som vi tagit med i kylväskan hemifrån. Det var strålande sol och vinden fläktade svalt.

 

Vi tillbringade en heldag i centrum med shopping. Eller ja, vi fick inte med oss så mycket ifrån butikerna. Middag åt vi på Andrum, en vegetarisk/vegansk restaurant. Det var linsgryta och spenatlasange med grönsaker och bröd. Gott!

 

På kvällen gick vi till gymmet och drog ett kort träningspass.

 

Fredag

En dag med spöregn.  Vi körde turiststilen och gick på museer och Universeum. Jag och Fred kan det där med att hitta på familjegrejer, känns som bebis kommer få det bra med oss, haha.

 

Kvällen hade vi tänkt tillbringa på Liseberg, men vi var alldeles för trötta och dessutom osugna på att spendera mer tid i hällregnet. Vi tog spårvagnen till Haga och åt på krogen The rover istället. Där skulle de nämligen ha stans godaste vegetariska burgare. Det var den godaste burgertallriken jag käkat! Mumma! Rekommenderas.

 

Lördag

Vi strosade omkring på gatorna i Haga bland caféer och butiker.  Inne på Villervalla outlet fick vi med oss en jättefin fleeceoverall och vantar som bebis ska ha i vinter. Gosetossigt!

 

Lunch åt vi på Solrosen, ytterligare en veg-restaurant. Vi 17-tiden åkte vi hem mot Karlstad igen.

 

Det var inte bara mina stackars ben som var helt slut efter helgen..

 

 

 
 
 

Semester + 58årskalas

 

Idag började min livs första semester. Känns märkligt, men väldigt bra! Jag har tre veckor nu och har sparat en vecka till augusti. Fred har också semester nu.

 

Förra året hade jag inget sommarlov eftersom jag började jobba som syrra då.

 

Det känns konstigt att jag snart även ska hem på havandeskapspenning. Det blir i slutet av augusti. Som sjuksköterska på min avdelning får man gå hem två månader innan beräknad förlossning.  Det känns välbehövligt.

 

I morse var vi iväg och klippte klorna på Pelle för att sedan köpa blåbär- och krusbärsbuske till svärmor som fyllt 58 år idag. På dagen tänkte vi gå ut på powerwalk i skogen, det gick inte alls bra. Jag fick rejäla sammandragningar så jag och Fred fick vända.  Vad tröttsamt! Jag satte mig i duschen och sedan gick jag och la mig en sväng.  Spänningarna släppte.

 

Vid 15-tiden firade vi Annikas dag med svärsläkten. Vi fick grillat, och till efterrätt två goda tårtor. Pelle var så lugn och duktig under kalaset. Han sa knappt ett pip.

 

 

 

I natt hoppas jag på en god natts sömn! Jag har varit så trött idag. Imorgon är det förresten första träffen på föräldrautbildningen.


V. 25

Vad snabbt det går nu, tredje trimestern!

 

I helgen kände jag något jag känt aningar av förut – sammandragningar. Obehagligt och jobbigt. Jag vill helst kura ihop mig till en boll. Jag har svårt för att varva ner och ta det lugnt. Jag vill helst hålla på i samma tempo om förut.

 

Det känns som magen ska spricka vilken sekund som helst. Oj, vad det drar och spänner. Det gör ont runt naveln och det kliar. Det är obehagligt när jag försöker sova. Jag funderar på om det är magmusklerna som delar på sig? Jag har svårt att känna.

 

Ibland blir jag så fruktansvärt nojig och ångestfylld. Jag är rädd att barnet mår dåligt och att det ska hända den och mig något farligt. Det känns tryggt när jag känner Bebis sparka och röra sig där inne.

 

 

Kroppen: Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingerbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst. Man mäter även sitthöjden på barnet, genom att mäta avståndet och blygbenet och övre delen av livmodern.


Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Som partner till en gravid kvinna börjar graviditeten också bli mer påtaglig. Vissa kan känna av liknande symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång.


Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det
Om du har extra tungt arbete kan du ha rätt till gravidpenning (tidigare havandeskapspenning) från 60 dagar innan beräknad förlossning. Vill du kunna planera i god tid kan du skicka in din ansökan om gravidpenning redan nu till försäkringskassan.

Barnet: De flesta av barnets organ är färdigutvecklade vid denna tidpunkt och barnet kan nu överleva om det skulle födas. För tidigt födda barn har emellertid svårt att hålla värmen och lungorna är långt ifrån färdigutvecklade. Könsorganen för både pojkar och flickor är färdigutvecklade och barnet kan knyta sina händer och få tag på sina fötter.

 

 


rt, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu